30 november 2012

Undrar...

...om man ska försöka bli kompis med symaskinen. Vi är och har ju alltid varit bittra fiender. Har jag tänkt göra något om så bara fålla upp en gardin så har fru symaskin strejkat, trasslat tråd och förstört mer än hjälpt mig.

Men nu känner jag inspirationen flöda (ha, ha vilken klyscha). Vi får se om jag törs mig på en kamp med fru symaskin eller inte...

//Cecilia

Julkort

Äntligen har jag fått tummen ur och börjat ta julkort på kidsen, bättre sent än aldrig eller vad är det man säger?

Idag fotade jag Mini medan de andra var i skolan. Lättast så då hon är tveklöst den minst samarbetsvilliga ettåring just nu. Allt var roligare än att bli fotad av Mamma tror jag hon tyckte. I alla fall var det roligare att riva kulisserna, äta rekvisitan även om den till viss del bestod av julgransbelysning. Det var tom roligare att mata rekvisitan med pepparkakor än att samarbeta lite med sin Mamma. Men skam den som ger sig, av drygt 240 bilder blev 18 något att ha. 18 bilder jag kan stå för och som jag anser duger. Det är ju i alla fall bättre än inga...;)



På måndag ska jag ta julkorten på Guldlock och sen kommer en kompis för att få sina söner och sin hund fotograferad av mig. Hon vill dock ha lite mer annorlunda julkort så jag måste söka lite inspiration under helgen så de blir så jag kan stå för dem.

Korten på Guldlock är jag inte det minsta oroliga över - jag vet precis hur jag vill ha dem men å andra sidan vet jag ju inte säkert att hon är helt med på mina noter och då kan det bli absolut inga foton som jag kan stå för på henne för då komme rhon göra allt för att göra tvärtemot vad jag säger och vill. Jag känner den bruttan allt för väl, det ska ni veta. Jag kan lova er att jag har en triljon foton på henne där hon bara lipar eller vänt sig om - allt för att få som hon vill. Men när hon samarbetar eller rättare sagt när vi samarbetar då får vi oftast de absolut vackraste bilderna på henne. Men tyvärr är vi lika envisa båda två så jag tror jag får ladda med mutor. Det lär dock inte räcka med en eller ett par pepparkakor för att muta den bruden...

Bjuder på ett par av bilderna från dagens fotografering av Mini så här strax innan första advent. Enjoy!

//Cecilia


29 november 2012

Av allt..

...man kan störa sig på. Eller välja att tycka mindre bra om är nog det här det jag stör mig allra mest på hemma hos mig själv - Why lixom?!



Julkort!

Åh, jag vill, jag vill, jag vill! Ta julkort på barnen nu, nu, nu! Inte sen eller senare utan NU har ju massor av inspiration nu! Precis nu!

Bara ett litet, eller kanske fyra små problem, har bara ett av barnen hemma och det sover.....
...vad gör man då liksom? Någon som har ett par tre barn att låna ut till mig, eller hundar, katter you name it, vad som helst bara jag får fota mina julkort...;)
 
//Cecilia

28 november 2012

Träning.

Idag var Guldlock till ridhuset för lektion med ponnyn hon lånar och det gick riktigt bra.

Tror det är en trött tjej som kommer hem från stallet. Jag och Mini fick smita lite tidigare för att inte Mini skulle skrämma hästarna med sitt trötthetsvrål - nu sitter jag och väntar på att hon ska somna och på att han den där och Guldlock ska komma hem från stallet.Det tar nog en dryg timme till för det ska lastas, borstas, fodras och mockas innan de kan lämna stallet. Tror inte Guldlock klagar dock...:)

Min stora duktig prutt!

//Cecilia

27 november 2012

Studiedag med storslagna planer!

Kidsen har studiedag idag så jag tänkte att jag skulle passa på att ta lite nya syskonkort men framförallt julkort.

Tyvärr är min inspiration som bortblåst och kidsens humör på villovägar så jag tror vi tar det en annan dag...

...eller nått...

//Cecilia

24 november 2012

Det tråkigaste...

Det absolut tråkigaste med att bo på landet, på en liten ort med typ inga och bara en pizzeria och ICA, vet ni vad det är?!

Att det aldrig är några i lekparken!!

Vi går dit varje dag och inte en endaste
gång har någon varit där. Inga mammor, inga pappor men framförallt inga barn!

Varför allt folk? Var är de?!

Jag tycker verkligen det är skit tråkigt, ja dels för att det typ bara finns en lekpark och den är rätt tråkig men den duger men framförallt då jag är hit flyttad och de andra barnen är så stora att man inte träffar föräldrar till deras kompisar eller syskon till dem i Minis ålder. Det suger lite måste jag säga för när vi bodde i Västerås var det ett så bra ställe att träffa nya mammor och kompisar på. Nu blir det lite ensamt ibland.

Men, men inte mycket att göra åt, vi fortsätter gå till lekparken och vem vem en vacker dag någon mer är där...

//Cecilia

Idag är ingen vanlig dag...

Sommaren 2011
...för idag så är det brorsan Mys födelsedag! Hipp, hipp, hurra på din dag! Jag hoppas innerligt att du idag på din 17:e födelsedag får både tårta, paket och sång av både Mamsen, hennes göbbe, syster mys och alla andra släktingar som är hos dig. Jag hoppas också att vår present har kommit fram och att du får användning för den på ett eller annat sätt..:)
 
Tänk att det redan är 17 år sedan jag gick till skolan med bara en lillasyster och kom hem som nybliven storasyster till en lillebror. Jag minns det som om det vore igår.
 
Du va så söt å snäll så du förstår inte.

 
Brorsan Mys & Guldlock -12
Det är du fortfarande. Ja, kanske inte så där bebisgullig med söta små fötter som man bara vill äta upp - dina 17 års fötter vill jag nog faktiskt inte ens pussa på och tur är väl det för hur konstigt hade det inte varit? Men så genom snäll att det är galet åt det och i mina ögon sen vackraste lillebror man kan ha!
 
Vet du vad det bästa med dig var när du var liten? Det var att du alltid somnade i mitt knä vart vi än var eller vad vi än gjorde, jag minns en jul, det måste ha varit din första så du var drygt en månad gammal och vi firade den hos din Farmor & Farfar. Du ville absolut inte sova så skulle jag hålla dig en liten stund för att Mamsen och hennes göbbe väl va tvunga att äta eller nått och du somnade direkt. Det var en vana du hade trogen tills att du blev ganska stor. Det var en väldigt mysig vana.
 
Jag minns också när du var tre år tror jag och hade varit med mig i stallet och ridit. Du hade ridit på Bella och tyckte det var riktigt skoj. På vägen hem stannar du tvärt och säger "Men, vi glömde ju..." Jag frågade vad vi glömde och du svarade. "Hästen, vi glömde ju Bella!" å så vände du om och började traska tillbaka mot stallet. Sötnöt! Du hade så många förslag på sätt din pappa skulle ordna så att Bella hade kunnat bo hemma hos oss så det var nog nästan så att han började bygga ett stall på vår radhustomt...;)
 
Maj 2012
Ibland är livet tufft, det har du fått erfara. Jag vill att du ska veta att jag finns alltid här för dig och även om du inte kommer och kryper upp i mitt knä och somnar längre (vilket ju även det skulle verka lite konstigt om du gjort) och vi ibland tycker väldigt olika. Till och med så olika att du förmodligen önskar mig till månen i stundens hetta så är jag aldrig längre bort än ett telefonsamtal. Aldrig. Du kan nå mig dygnet runt året om på mitt nummer, jag vill att du ska veta det och att du ska veta att du alltid är välkommen hem till mig för jag älskar dig. Älskar dig till månen och tillbaka och önskar så att du verkligen förstår det.
 
Ta nu en tårtbit för mig med och hälsa alla som kommer för att fira dig så ska jag slå dig en signal lite senare och till dess, många grattis till Dig på Din dag!
 
//Cecilia

Varför

Varför ser min blogg så konstig ut - varför syns inte sidomenyerna i webbläsaren, något snille som kan hjälpa mig?!

<3
 
//Cecilia

23 november 2012

Veckan som gått

I ett rasande tempo har veckan gått. Knappt så jag hunnit med själv...

Jag, Mini och Guldlock har varit mycket själva i veckan. Mellanbus & den förlorade har varit hos sin Mamma och han den där har som han brukar jobbat...

I början av veckan tog jag och mini tag i julklappsbestyren så nu är vi klara med dem,skönt! Jag brukar vanligtvis vara ute i sista sekund, typ den 23:e men nu är alla klappar klara och jag kan luta mig tillbaka och se på när andra irrar runt i sista sekund, kanske åka in till stan på Tomtenatta och ta en fika och kika på folk...:)

Imorgon blir det kalas för hela slanten här hemma, Mellanbus och den förlorade ska firas av släkten. Så egentligen borde jag verkligen inte sitta å slö surfa på mobilen utan stå i köket och fixa tårtan men jag känner inte för det alls så det får bli imorgon det...

//Cecilia

19 november 2012

Idag är ingen vanlig dag...

Sötaste du nu i höst
...för idag så är det Mellanbus födelsedag! Hipp, Hipp HURRA för dig på din dag!
 
Den 13:e födelsedagen i ordningen och liten har blivit tonåring. Jisus, vi har nu två tonåringar här hemma och en preeteen deluxe. Hur har jag kunnat missat det?
 
Guldlock & Mellanbus
long time ago...:)
Jisses jag kommer nog bli gråhårig inom kort. Well Mellanbus gör mig stundtals gråhårig alldeles själv. Han kan vara så himla go och glad, så super duper mysig att man vill äta upp honom och så kan han vara raka motsatsen så man vill äta upp honom. Mellanbus kör på sin charm i tid och otid, spelar på att han är söt som socker och är det typiska yngsta barnet som kommer undan med det mesta. Ja, han är verkligen en typisk lillebror trots att han faktiskt inte är yngst här hemma. Han retar gallfeber på sin bror (och guldlock) titt som tätt. Och genomskådar man honom så brakar helvetet löst och det smälls i dörrar och kastas saker så man får ducka.
 

Mellanbus & Guldlock Maj 2010
Men så har han den där mysiga sidan, den vi får se allt mer och mer av här hemma. Den då han är hjälpsam, trevlig och stundtals ganska rolig. De dagarna älskar jag. De bra dagarna, då behåller håret färgen och börjar inte bli grådassigt. Då leker Mini kurragömma med honom och Guldlock, eller så leker han och Guldlock något själva. Då klingar skratten mellan väggarna här hemma och jag älskar livet med Mellanbus just då och vill inget hellre än att ge dig en stor kram för att du är så underbar på ditt sätt!
 
Guldlock (och säkerligen Mini) saknar dig så mycket när du inte är här - flera gånger varje dag kan hon säga att hon önskar att du vore hemma för att det är så mycket roligare då. Du är verkligen en omtyckt storebror, och bonusson även om du inte alltid förstår det...:)
 
Mini & Mellanbus busar
Mellanbus stod förresten för den pinsammaste delen då jag träffade honom hemma hos han den där för första gången. Ni minns kanske att Den förlorade kom hem med svärfar och sin dåvarande tant. Mellanbus satt vid datorn i kontoret i anslutning till köket den där eftermiddagen när vi andra var i köket - just som svärfar kom in i köket ropade Mellanbus "Cicci, vet du en sak?!" och innan jag hann svara fortsatte han "Pappa sover ALLTID naken!" Ehm, just ja, det var det där med att sjunka genom jorden ja. Varför är alltid avgrunder så långt borta när man verkligen behöver dem?!
 
Tack och lov har pinsamheterna upphört sedan dess och det är faktiskt trots att jag många gånger tvekat nu en ära att få följa dig Mellanbus, att få se dig gå från osäker, ganska tjafsig och bråkig mot en för det mesta lugn, trevlig och harmonisk kille. Jag ser fram emot att se dig fortsätta utvecklas och få vara en del av ditt liv. Med din envishet är det ingen risk att du inte kommer gå långt här i livet, det ska bli spännande att se hur långt du går...:)
 
Massor av grattis kramar och hurra rop till dig på Din dag!
 

//Cecilia

18 november 2012

Idag är ingen vanlig dag..

...för idag så är det Mamsens födelsedag! Hipp, hipp hurra på din 50+ dag!
 
Mamsen med Minisen nyfödd
Inte får jag vare sig tårta eller kan bidra med någon eftersom jag sitter 30 mil bort, men en signal kan jag slå och sjunga en trudelutt det kan jag göra. Och det ska jag göra men råkar veta att hon är en himla upptagen kvinna just idag eftersom hon står på julmarknaden i Färna och säljer bröd, kakor och godsaker till förbannelse (hoppas jag) för att hjälpa till att finansiera Syster Mys klass resa till Polen i vår så det får helt enkelt bli lite senare.
 
Grattis Mamsen på Din dag, hoppas att den trots "jobb" blir toppen med julkänsla, doft av nybakta pepparkakor och varm glögg och ett eller annat litet paket från alla de barn du har på närmare håll än mig och kanske en bit tårta. Grattis!
 
//Cecilia
 

VINNARE!

Jag skrev upp alla som varit med och tävlat på en numrerad lista (1-41), med senast inkomna kommentar först och lätt sedan slumpgeneratorn avgöra vinnaren som blev Karin! Nr. 19 på listan, grattis! Maila mig din adress och ditt mobilnummer så skickar jag åkpåsen direkt!
 
 
Och tack alla som deltog - bättre lycka nästa gång och vem vet, kanske kommer det fler tävlingar här...
 
//Cecilia

17 november 2012

Det är mycket nu..

...men ett par saker står fast, imorgon hoppas jag hinna komma med flera inlägg av olika karaktär, ett helt klart med vinnaren av den super fina åkpåsen från The Buppa Brand men även om krig, elände, vardagshjältar och förebilder.

Ha en fortsatt underbar lördag ni alla..

//Cecilia

15 november 2012

ÄNTLIGEN!

Nu är Minis rum äntligen klart. Igår satte han den där upp tapeten och svor så jag fick hålla för öronen på barnen...;)
 


Fint blev det i alla fall och jag är jätte nöjd, likaså alla andra här hemma. Nu är det äntligen ett riktigt barnrum som gjort för lek och bus. Gröna gardiner så är det precis som jagvill ha det. Där kanske ni sitter på tips förresten, vart hittar jag snygga (gärna inte allt för dyra) gardiner eller tyger att sy till gardiner i grönt till Minis rum?!
 
 
Imorgon ska jag förresten avslöja något för er - det där oj, oj, oj, men nu är det dags att fixa mellis till Mini...
 
//Cecilia

14 november 2012

Lycklig!

Idag är jag så där fånigt lycklig. Så oerhört tacksam för det jag har, min familj, mina nära och kära.

Minis rum är äntligen klart!

Lek och bus på förmiddagen på Stor och Liten med Mini och en massa fler fina barn och Mammor. Sedan besök av en underbar vän som jag tyvärr träffar för sällan men snart har även hon en Mini och dejterna kan förhoppningsvis bli tätare.

Jag börjar bli klar med det där oj, oj som jag fick förfrågan om i förra veckan.

Jag har världens bästa, mest underbara döttrar, sambo och bonussöner - världens bästa!

Ja, idag är bara en sån där tok bra dag som man önskar att varje dag var.

//Cecilia

12 november 2012

Besviken..:/

Han den där hämtade ut tapeten vi ska ha som fondvägg i Minis rum idag efter jobbet. Gissa om jag blev besviken när det var fel tapet..:/

Den här funkar men den är inte vad jag hade väntat mig. Förhoppningsvis kommer det en ny - rätt snart men va tusan vill ju ha klart hennes rum NU!

//Cecilia

Idag är ingen vanlig dag...

...för idag så är det den förlorades födelsedag! Hipp Hipp Hurra på 17-års dagen, världens bästa storebror, en av de tvåta bonussöner som finns här på jorden och förmodligen om vi frågar din Mamma & Pappa en av de två bästa söner som finns! Idag firar vi med utvecklingssamtal, tårta, paket och skön sång!

Guldlock & Den förlorade
Maj 2010
Maj 2010
Jag minns så väl första gången jag träffade dig den förlorade. Som om det var igår faktiskt. Du var inte så gammalt då, 12 år tror jag. Det var en av de första gångerna jag var hemma hos det som då var ert hem. Som nu är vårt, det hade jag inte trott då. Förmodligen inte du heller med tanke på vad du sa. Jag tror att jag ska ta och berätta om den gången för er. Det var faktiskt så här i efterhand ganska roligt.
 
Jag hade lämnat Guldlock hos sin Pappa och tagit tåget de dryga 30 milen till han den där, mellanbus och den förlorade. Vad jag inte visste var att du, den förlorade hade varit i Skövde på läger en vecka och skulle komma hem samma dag. Jag visste heller inte att din Farfar skulle köra hem dig till han den där. Jag visste fasen ingenting, men det blev jag snart varse. För efter bara en liten stund hemma hos er så kom du in stormandes upp för trappen, arg som ett bi och flög på din stackars lillebror. Jisses vad ni var som hund och katt.
 
Efter dig kom din Farfars och hans dåvarande tant. Jag ville helst av alt bara sjunka genom jorden, önskade inget hellre än att golvet skulle öppna sig och jag skulle sjunka djupt ner i avgrunden. Inte blev det bättre heller. Han den där började fixa fika, jag, han den där och din Farfar stod i köket och pratade när du kom in och i högan skyn säger exakt precis så här "Pappa - lova att vi får följa med och hälsa på hos Cicci innan du dumpar henne för det fick vi aldrig med din förra!"
 
Den förlorade, Guldlock & Mellanbus Maj 2010
Ehm, just ja aldrig har väl önskan om att vara någon annanstans än just där och då med er varit större. Men sen dess har mycket hänt. Du tog till dig Guldlock fort och det dröjde inte länge förrän hon såg dig (och din bror) som sina egna bröder. Hon pratar fortfarande om när du tog med killen som retades med henne på skolgården till fröken och sa att nästa gång är jag inte lika snäll så knäskålarna hoppade på stackaren. Men det hjälpte, han har aldrig retat henne igen. Och du gjorde det rätta - du tog med honom till en lärare när du inte hittade någon vuxen på skolgården. Guldlock avgudar dig. Idag är planen stor för vad du ska få i present av henne. Hon planerar och planerar och inte ens jag får veta vad hon har i görningen.
 
Med Mini Maj 2012
Du har verkligen mognat och blivit en riktigt trevlig kille även om vi två verkligen kan bli förbannade på varandra, ryta ifrån och sen skratta åt det. Det är skönt faktiskt!
Det finns ett tillfälle till som har etsat sig fast i mitt huvud, som jag har varmt om hjärtat. Det var när vi berättade att du återigen skulle bli storebror, att Mini var på väg. Jisses vad jag var rädd. Du hade tidigare sagt "Skaffar ni fler barn så flyttar jag hemifrån!". Jag var så rädd att jag inte ens kunde vara med när Pappa berättade det för dig, han fick åka hem till din Mamma och berätta det för dig. Och du bara skrattade och sa "Va fan vet du inte vad en kondom är!?" Sen har det aldrig varit några tvivel, du tog dig till Mini i samma sekund som hon kom, nu blir du arg när du varit borta mycket och inte får leka med henne. Säger till mig att du har ju varit med henne hela dagen, nu är det min tur. Jag blir glad när du tar Mini och leker med henne, Mini blir överlycklig. Och även om Mellanbus aldrig skulle erkänna det så någon hör så säger han ibland när du varit ute med dina kompisar mycket eller iväg på andra saker att han saknar dig. Det gör vi alla.
 
Men vi måste också släppa taget, du är snart vuxen och det märks. Du kommer klara dig fint här i livet för du är en klippa med hjärtat på rätt ställe!
 
Grattis på Din dag!
 
Ett stort grattis från mig till Dig, det är en ära att ha fått se dig växa upp, att få ta del i ditt liv både på gott och ont! Jag är stolt över vad du har åstadkommit hittills och jag tror att jag (och alla andra) kommer få många fler tillfällen att vara stolt över dig!
 
Ha en underbar dag den förlorade och återigen ett stort grattis på 17-års dagen!
 

//Cecilia

11 november 2012

Mini har blivit stor!

 I natt, 1 år, 3 månader och 27 dagar gammal premiär sov Mini i sitt eget rum. Hon har haft sitt rum som lekrum en längre tid men nu har vi äntligen målat det och gjort i ordning allt - med undantag för fondväggen som blivit försenad från leverantören och kommer först nästa vecka. Jag lovar förresten att bilder kommer när rummet är helt klart.
 
Men igår var alltså hennes rum så färdigt att hon kunde sova där. Hon somnade som en stock som vanligt 19:45 och sov sen till 23:50 då hon vaknade och var ledsen men somnade om fort då jag varit uppe hos henne och gett henne napp och snutte sen sov hon i princip hela natten fram till 06:15 då hon vaknade glad som en lärka.
 
Underbart!
 
Dels att det gick så smidigt dels att hon i princip aldrig sovit så bra som hon gjorde i natt och det bådar ju gott inför framtiden...:)
 
Vår stora lilla prinsessa.
 
När har era barn börjat sova i egna rum? Hur har ni gjort? Alltid roligt att veta...:)
 
//Cecilia

10 november 2012

Farsdag

Imorgon är det fars dag. Det har väl knappast någon missat antar jag. Känns som reklamblad efter reklamblad dimper ner i brevlådan om att nu är det dags, nu ska vi fira far. Som det vore det enda viktiga här i världen, att far ska firas. Alla på en gång, alla på samma dag och stort ska det vara - tårta, paket och glöm nu för böveln inte sovmorgon och frukost på sängen!
 
Eller inte.
 
Hmm, undrar om jag ska behålla
blomman eller ge den till Far...
Jag vägrar. Jag har inget emot Farsdag alls egentligen. Men jag är emot hysterin. Sen är jag emot att fira min sambo - han är inte min Pappa. Däremot kan jag hjälpa barnen att fixa något om DE vill. Jag tvingar dem inte - kommer de med ett förslag så löser vi det - de är ju trots allt deras Pappa som ska firas och inte min. Sen tycker jag det räcker med en teckning, något pyssel eller något litet. Jag gillar inte att folk har pressen på sig att de måste köpa en svindyr present och lägga ner hela sin själ i något som egentligen inte är, eller har blivit något annat än ett kommersiellt jippo där aktörerna bara är ute efter att tjäna pengar.
 
Jag gillar uppskattning. Jag älskar att visa uppskattning. Men inte på speciella dagar utan när jag vill och känner för det. När det kommer som en överraskning, oförberett och i vardagen - det älskar jag. Det värmer så gott i hjärtat att ha gjort det där lilla extra en vanlig onsdag. För att man vill. Det känns mer äkta än att hasta iväg och köpa vad reklambladet erbjuder för att man ska. Enligt andra.
 
Imorgon firar vi alltså inte farsdag här hemma. Vi åker och fikar hos svärfar så att han den där kan uppvakta sin Pappa. Jag ringer min Pappa. Kanske har barnen fixat något själva, en teckning eller två eller så har de det inte men vill att jag ska köpa hem fika eller en påse salta snören till honom från dem och då fixar vi det. Svårare än så tycker jag inte att det behöver vara.
 
Och nej, jag kräver heller inte att bli firad på Morsdag - tycker mest det skulle kännas konstigt om han den där uppvaktade mig just då när det finns 364 dagar till på året att visa sin uppskattning.
 
Hur firar ni och vad tänker ni om saken? Fin tradition eller kommersiellt jippo?
 
//Cecilia

9 november 2012

X-Factor

Jag tvingas kolla på denna skit - eller i alla fall lyssna - varenda fredag.

Ikväll är inget undantag. Med undantag för en sak. Jag inser att jag älskar J.E.M seriöst - ge mig en skiva, vad som helst så jag slipper vänta till nästa fredag på att höra dem!!!

//Cecilia

TÄVLING!

Då kör vi - tävlingsdax!
 
Tävlingsreglerna är enkla
1. Läs det här inlägget så du vet vad du tävlar om eftersom ingen reklamation är möjlig och jag gör det här av endast egen fri vilja då jag inte har behovet av två likadana åkpåsar.
2. Gilla The Buppa Brand på Facebook
3. Lämna en kommentar till det här inlägget när du är klar - vet att det varit lite problem att göra det från mobilen maila mig i så fall på vitameainmomento@live.se så löser vi det...:)
 
Tävlingen avslutas Lördagen den 17 November 2012 kl. 18:oo och vinnaren presenteras under söndagen här i bloggen.
 
Vill du länka till tävlingen från din blogg eller facebook - då får du gärna använda den här bilden.
 
 
Lycka Till!
 
//Cecilia

TÄVLING

Nu har jag funderat klart.
 
Nu börjar det bli kallt - dags att dra fram åkpåsarna till era minisar, har du ingen? Det är lugnt det kanske löser sig nu!
 
Jag köpte för ett tag sedan en åkpåse från The Buppa Brand av modell Swedish Forest - så underbart fin, mysig på alla sätt och vis och bara så himla fin. Tyvärr saknade den två av hålen till selen, Therese som äger och driver The Buppa Brand skickade genast en ny åkpåse och sa "Behåll den andra kåmpis!". Och hur fin den än är så behöver jag inte två likadana så jag knatade över till min underbart trevliga granne som är en klippa på att sy och bad om hjälp. Ja, jag vet jag hade kanske kunnat fixa det själv men helt ärligt - jag och min symaskin (ja, jag har faktiskt en, någonstans) är verkligen inte kompisar - vi är mer bittra fiender typ så min granne kändes som ett säkrare kort. Det tog en timme sen var åkpåsen utrustad med de två saknade hålen - dock är det ena hålet LITE mindre än det andra - inget som är något man ser eller tänker på men jag vill ändå nämna det.


Det är en sån här fin åkpåse som är i potten
Bild lånad från The Buppa Brand

Åkpåsen är helt ny men saknar lapparna, eller lapparna sitter inte på åkpåsen utan ligger i en låda här hemma, kan självklart skicka med dem vid en ev. vinst om så önskar men jag tog av dem eftersom tanken var att jag skulle använda åkpåsen när jag upptäckte att den saknade hålen.
 
Så nu är den här fina åkpåsen min vinst i den här tävlingen. Jag kommer att lotta ut den bland er som väljer att delta i tävlingen. Instruktioner på hur tävlingen kommer att gå till kommer att komma under dagen så håll utkik.

Produktbeskrivning:
"The Buppa Brand åkpåse - Vinter Swedish Forest är en mysig vinteråkpåse med kraftigt yttertyg av polyester. Fodrad med varm, supermjuk pärlsammet och stoppad med två lager polyestervadd. Håller garanterat barnet varmt. Det finns åtta hål i bakstycket för att passa marknadens alla vagnselar. Framstycket är helt avtagbart och det fins två lösningar för att hindra åkpåsen från att glida ner från ryggstödet.
 
Maskintvätt: Tvättas ut och in i 40 grader. Torktumlas på låg värme ut och in.
 
Material: 100% Polyester"
 
Hämtad från jollyroom.se
 
Sen vet jag genom insider information att åkpåsen har en garanti från fabriken att klara kyla ner till -20 grader samt passa marknades alla vagnar med undantag för Stokke och Bugaboo Bee - kan vara bra att veta...:)
 
Återkommer inom kort!
 
//Cecilia

Oj, oj...

Nu skulle jag in och skriva ett långt inlägg som maler i huvudet på mig men jag har just fått en förfrågan, en ärofylld sådan så jag avvaktar och väntar vart den leder - kanske kommer det inlägget här eller inte.
 
Ha en underbar dag gott folk!
 
//Cecilia

8 november 2012

Lycka kommer..

Jag hatar den där känslan. Den där ni vet när allt flyter på, när man mår bra och pusselbitarna liksom bara faller på plats. Jag hatar den känslan!

Jag hatar den för den får alltid ett så abrupt slut. Det är som att drömma en skön underbar dröm och helt plötsligt när den är som bäst och man minst anar det bli väckt.

Konstigt? Ja, kanske men jag gillar inte att bli väckt när jag drömmer och jag tror inte att någonting mer än fasader är perfekta så nu undrar jag - vem har pusselbiten som inte passar mitt pussel och när ska den komma fram och störa ordningen?

//Cecilia

2 november 2012

Vågar man..

Vet inte riktigt om jag törs skriva det här men för första gången på 8 veckor vaknade jag pigg och utvilad idag. Utan hostan from Hell och näsan full med snor, inte ens lite ont i huvudet. Undrar om detta innebär att jag är frisk...

Mini verkar också piggare än någonsin, hostat någon enstaka gång men inget snor eller feber men det vore väl fasen annars efter en kur Kåvepenin...:)

Eftersom vi just nu mår så bra tror jag dagen får bjuda på ett besök i stan, Han den där behöver tydligen en ny kavaj eftersom han istället för sitta på kontoret nästa vecka ska representera företaget på någon mässa. Kul för honom! Kul för mig för jag kommer ha världens snyggaste sambo nästa vecka - inte just för kavajens skull det räcker bra med skjorta och något annat än en tråkig T-shirt, inte för att det egentligen spelar någon roll jag ser honom ju inte ens på dagarna, men jag ser honom ju när han kommer hem till oss...:)

Ikväll ska jag ligga i soffan och glo på en film medan han är ut på galej och Mini sover, vi har med bjudna på galejet men eftersom vi mått just som två kassar skit så tackade vi nej. Jag tror dessutom han den där får långt mycket roligare utan oss på just det här galejet och jag LÄNGTAR efter en kväll helt själv efter en intensiv vecka som jag får skriva mer om sen för nu vill Mini och jag ha frukost.

//Cecilia