This is Me and My family

Jag är som de flesta andra, tvåbent, huvudet uppåt och fötterna nedåt. Varken mer eller mindre - eller snarare mer än mindre kanske förresten. Men, men det är mitt livsprojekt att få bort valkar, celluliter och överflödigt fett så jag har inte så himla bråttom - hellre att när det har lämnat mig aldrig mer kommer tillbaka än att det bara försvinner för en kvart eller så.

Jag hör helt enkelt inte till de lyckligt lottade som kan äta vad som utan att det syns - men jag hör helt klart till de lyckligt lottade på andra plan i livet. Jag har världens underbaraste döttrar - Mini som är det bästa misstag vi gjort - det blev ett hoppsan och aldrig har vi väl varit lyckligare över det. Mini är en bestämd liten fröken på snart 15 månader som älskar att klättra, dansa och hitta på tok. Att hänga med syrran, Guldlock är också väldigt skoj.

Guldlock är om möjligt ännu envisare än Mini och just nu i värsta preeteen åldern någonsin, snart 9 år och tror inte bara att världen kretsar kring henne utan även att hon kan styra den - tänk om det ändå hade varit så väl..

...hon älskar också att dansa men på första plats på hennes älskalista ligger nog ponnyn Zita, skolan gillar hon inte alls just nu men hade de bara fått lite mer läxor hade den varit okej tycker hon, undrar just om hon säger det samma om en fyra, fem år. Hon är en jävel på att blinka med sina blå och få precis vad hon vill också - den egenskapen ska man inte underskatta.

 

Mellanbus är min bonusson, han är snart 13 år och i värsta tonårsrevolten - hela världen kretsar kring honom, tror han och det han inte kan styra vilket ju faktiskt inte är så himla mycket i det stora hela försöker han med charm att erövra. Att skejta och spela dator är livet, när inte mobilen sitter som fastklistrad i näven på honom - hur många SMS kan man skicka på en dag egentligen!?

Den förlorade är snart 17 år, sambons äldste son och en ganska redig tonåring som har koll på läget - i alla all om man frågar honom. Han bor här hemma men vi ser inte till honom så ofta, det är skola, plugg och ännu mera skola - aldrig har han pluggat så mycket som han gör sedan han började på gymnasiet - skola och plugg är enligt min egen vetenskapligaundersökning synonymer för kompisar, tjejer, lan och fester - to bad att jag inte är så gammal att jag inte minns hur det var att vara 17 år..

Sen har vi han den där som nästan alltid glömmer att ta med soppåsen ut, som skämmer bort Mini, Guldlock, Mellanbus och den förlorade, som glömmer min födelsedag och som man måste påminna att ringa sin Mamma och gratulera på hennes födelsedag - mitt livs kärlek, helt klart. Fast det där med soppåsarna kan bli rätt jobbigt ibland...

Det är jag och min familj - det är kring dessa underbara människor min vardag kretsar - det är om oss ni kommer få höra både det ena och andra om.

//Cecilia