Syster Mys - vår fighter, min hjälte!

Pump & mediciner fram plockat.

Just nu sitter hon här, här hemma hos oss. Hon sitter här med tre nålar i magen och en pump som pumpar in hennes mediciner. Lite trött, lite off men glad och tapper. Vår fighter, min hjälte - Syster Mys.

 

30 ml högkoncentrerad Hizentra

En vecka får vi låna henne, syster mys. Guldlock och Min i är lyriska, de älskar att få henne att skratta. Showa för henne, mysa med henne och bara sitta i hennes knä och höra på en saga.

 

Vi älskar henne.

 

Vi älskar även brorsan Mys, Mellanbus hänger med honom och spelar dator - snackar skit, allvar och skoj.

 

Sterila förberedelser

Vi älskar honom.

 

Men nålarna, alla dessa nålar som sticker vår syster mys i magen, all medicin som ska pumpas in i hennes kropp och hela processen att få till medicineringen. Jag är sjukt imponerad av henne. Varje vecka, 52 gånger på ett år, resten av sitt liv - 4160 gånger till om hon blir 95 år. 4160 gånger MINST ska hon sätta alla nålar i sin mage, lika noggrant varje gång, samma procedur varje gång.



Syster Mys pump



Hål i korken på medicinen

Sprita händer, mage och hålla allt sterilt, dra upp medicinen i sprutan, fästa droppslangarna i sprutan, se så medicinen kommer som den ska i alla tre slangar, sätta alla tre nålar i sin mage, dra sönder sprutan för att fästa den på pumpen, kontrollera att det inte kommer något blod i slangarna, starta pumpen och vänta. Vända på svedan och smärtan, uthärda den och få feberfrossa och huvudvärk innan pumpen har sett till att all medicin är i hennes kropp. Stackars liten. Vad jag önskar att jag kunde ta medicinen i ditt ställe syster mys, det gör ont i mig när jag ser dig sticka dig. Det gör ont i mig att veta att du ska göra detta varje vecka, kanske 4160 gånger till i resten av ditt liv. Det gör ont i mig.

Hur känns det då i dig?!





Du är vår fighter, min hjälte Moster mys! Du skulle vara veta hur imponerad jag är av dig, hur mycket jag älskar dig och hur duktig du är!

 

Dra upp flaska efter
flaska i sprutan

Jag kan lova dig en sak syster Mys, en sak kan jag lova dig - jag kommer aldrig glömma att du är sjuk och vad du varje vecka tar dig igenom, aldrig. Jag tänker inte mjäka med dig och dalta men jag tänker inte glömma. När andra återgår till vardagen och alla stick och mediciner blir din vardag så kommer jag inte att glömma - min telefon kommer fortsätta att pipa varje dag då det är dags för dig att åka till sjukhuset, mina mess, överraskningar och samtal kommer att fortsätta komma, varje gång du ska till sjukhuset om det så ska bli 4160 gånger till - jag kommer inte vara den som glömmer att ge dig mitt stöd.

Du är bäst, tapper, stark, optimistisk och underbar på alla sätt och vis - vi älskar dig, till månen och tillbaka Syster Mys!

 

Sen är jag så oerhört tacksam att vi bor i Sverige med de förutsättningar vi har här. Visst vi betalar skit mycket i skatt känns det som men utan det hade inte Syster Mys kunnat få sina mediciner, på drygt två månader har Syster Mys mediciner kostat nästan 40.000:- 

Tänk om vi inte haft det skydd vi har i Sverige med högkostnadsskydd och fri barnsjukvård då hade inte Syster Mys kunnat få sina mediciner, det hade inte Mamsen & hennes göbbe haft råd med. Det hade varit ohållbart - tänk att varje år tvingas betala 240.000:- i bara medicin kostnader - tänk om vi bott i ett annat land med andra förutsättningar. Då hade inte Syster Mys kunnat leva ett normalt liv - då hade hon varit konstant sjuk med stora risker för svåra komplikationer. Tänk vad lite skatt kan göra.

 

//Cecilia



Sjukstuga.se

Här kör vi ett riktigt race med sjuklingar till höger och vänster - eller ja just nu är vi nog alla på bättringsvägen men det har varit en resa med öroninflammation, feber, snoriga näsor och hosta blandat med lite krupp.

Men nu, nu njuter vi av att hålla på att bli friska och håller syster Mys sällskap medan hon tar sina livsviktiga mediciner och glädjer oss åt att vi bor i Sverige så hon kan få den behandling hon behöver för att leva ett normalt liv...:)

Älskade Syster Mys - du är min hjälte!

//Cecilia

Yeah!

I natt slog Mini på stort och lät inte sin Mamma sova överhuvudtaget så nu är den här mamman alldeles slut. Det har Mini också varit idag. Trött, grinig och febrig så vi har onekligen tagit det lugnt här hemma idag.

Det mest avancerande jag gjort idag är att att steka falukorv och beställa jultidningarna Guldlock har sålt. Inge mer än det. Skönt!

 

Imorgon ska jag ta och ha lite Mamma & Guldlock tid tillsammans, vi ska handla hem till kvällsmaten som hon har valt och fixa Torsdags mys eftersom hon åker till sin pappa över helgen och grabbarna åker till sin Mamma för en vecka. Då är lite mys på sin plats tycker vi.

//Cecilia

The Buppa Brand

Bild lånad från www.buppabrand.se

Nu är den super fina åkpåsen - Swedish Forest - som jag fick hem utan två av hålen för selen från The Buppa Brand fit for fight igen, min goa granne har sytt om hålet som behövde det - den enda defekten nu är att hålet är någon eller ett par millimeter mindre än de andra hålen vilket man varken tänker på eller ser om man inte mäter dem...

 

...så snart kommer den att vara i potten i min alldeles egen The Buppa Brand tävling - ska bara finslipa reglerna för tävlingen - håll utkik kompisar!!

 

//Cecilia

Trött, tröttare, tröttast!

När Mini var nyfödd sov hon ganska bra. Sen slutade hon att gå upp i vikt, hon gick till och med ner istället för upp. Då var helvetes sömnen ett faktum, varannan timme skulle hon väckas för mat, vi kombinerade amning och ersättning och fråga mig inte hur tusan jag stod ut för det vet jag inte. Mini började sakta gå upp i vikt och vi slapp väcka henne men då skulle hon minsann inte sova. Helst inte alls. Från att hon var 2-3 månader tills att hon var 9 månader sov jag aldrig mer än 40 minuter i ett sträck. När det var som värst sov jag nio timmar på fyra dygn.

Helt galet och ordet sömnbrist hade fått en ny betydelse för mig. Mini har nu vid 15 månader sovit tre hela nätter och då pratar vi inte tio timmars nätter utan fem timmars på sin höjd.

Att vila på dagen har varit uteslutet, Mini sover inte då heller, eller ja en timme sover hon efter lunch men då kommer Guldlock hem från skolan, ofta med en kompis eller två och då har det liksom inte riktigt varit läge att vila.

Tro inte att hon sover några hela nätter än inte nä, minst fem sex gånger vaknar hon varje natt - tack och lov är är hon nästan alltid extremt lätt att lägga och somnar om fort men det spelar ju inte så stor roll när man redan blivit väckt för jag somnar inte om lika fort inte.

Nu har vi haft tre skit nätter igen, snorig Mini med krupphosta har resulterat i minimalt med sömn och jag känner hur ögonlocken blir tyngre och tyngre för varje blinkning.

Jag tror bestämt att det blir en tidig kväll idag..

//Cecilia

Förlegad syn på förskola & kvinnor - blää!!

Jag blir ta mig tusan helt mörkrädd ibland när jag hör vad folk tycker och tänker.

Kan man få kortslutning, total black out och eko i huvudet eller har en del inget vett i kroppen?!

Att se folk som läser till lärare anse att man brister i sin föräldraroll om man lämnar sina små på förskola är helt sinnessjukt i min värld! Hur bra jobb kan man göra om man är av åsikten att barnen inte borde vara där utan med sina föräldrar?!

Klart som sjutton barn (de allra flesta i alla fall) har det bäst hos sina föräldrar men kan de inte vara med dem hela dagarna så är förskolan den bästa platsen att vara på enligt mig. Utbildade vuxna, barn att leka med, en pedagogisk verksamhet att växa i som individ. Lek och lärande hand i hand! Fler vuxna att känna trygghet hos - det kan man aldrig få för många av när man är liten och lever i en stor värld. Lära sig få kompisar på egen hand, att samsas och samarbeta nä, förskolan är ett bra komplement till hemmet enligt mig.

INGEN förälder brister i sin föräldraroll för att man väljer att lämna sitt barn på förskola oavsett anledning. Jag tror INGEN förälder inte vill spendera så mycket tid som möjligt med sitt barn, jag tror INGEN förälder inte gör det som passar dem och deras familj bäst.

Vi lever på 2000 talet, jag trodde seriöst att åsikter som att en kvinna inte kan få göra karriär för att det är egocentriskt och fel mot barnen var lämnade på 1800-talet men ack så fel jag hade.

Jag anser att en bra förälder är man när man mår bra, mår man bra av sin karriär måste man ha rätt att göra den. Precis som de som mår bra av att vara hemma länge med sina barn borde få göra det valet och vara det utan att för den delen hamna efter på arbetsmarknaden.

Jag blir så frustrerad på trångsynta människor som inte förstår att alla har rätt till val som passar dem utan att bli kallade dåliga föräldrar!

Sen seriöst, typ 1862 bodde man oftast i generationsboenden - idag är många av oss spridda över hela landet, kanske tom. hela världen. Då är det ju lagom lätt att ringa farmor och be om lite hjälp en timme eller två.

Många har dessutom föräldrar som arbetar och inte alls kan eller har tid att passa barnbarnen i tid och otid eftersom vi är aktiva mycket längre än typ 1862.

Fasen att vissa inte borde få jobba inom skola och förskola för hur bra jobb gör man om man nedvärderar och inte tror på den verksamhet man jobbar inom - tragiskt!

Så hit me - är jag ute och cyklar?

//Cecilia

Krupp

What a night, stackars Mini har haft krupp så nu bär det av till läkaren. Skit!

Å nej vi är inte alltid sjuka men det är lite mycket just nu...

//Cecilia

Life sucks - sometimes!

Livet kan vara så orättvist. Så förbannat jävla orättvist! Så orättvist att jag både vill skrika, slå, gråta, skratta och bryta ihop på en och samma gång. Fan ta livet ibland!

 

För ett par månader sedan diagnostiserades min lilla syster - Syster Mys med en extremt ovanlig imunbristsjukdom. Många täta och långa sjukhusbesök har det blivit för att hon ska få den medicin hon behöver samt lära sig att injicera den själv för att kunna leva ett "normalt" liv. På en sekund drogs mattan undan fötterna på Syster Mys - allt slog om för hela vår familj.

 

Vad innebär detta? Vad kommer hända nu? Varför?

 

Så många frågor. Så få svar.

 

Att vara 15 år, planera inför vårens stora skolresa, gå sista året på högstadiet och plugga järnet för att komma in där man vill på gymnasiet, träffa kompisar och träna på gymet och få en diagnos som denna måste vara som att få ett slag i huvudet av Thors hammare. Men Syster Mys har tagit allt väldigt bra, hon är tapper - en riktig fighter.

 

Igår ringde Mamsen - jag kan så känna igen mig i hennes frustration. Så väl. Vi har vår resa med Mini och hennes "trasiga" njure, en resa vi är mitt uppe i - snart är det även dags för oss att hälsa på på barnmottagningen på KSS igen. Det suger!

 

Man känner vanmakt, irritation, och hjälplöshet att stå bredvid sitt barn, att stå bredvid och se på utan att kunna göra något. Se det genomlida smärta i undersökningar och behandlingar utan att kunna hjälpa. Att lämna över all sin makt till de kunniga - läkarna. Det gör ont i en. Så förbannat jävla ont gör det.

 

Att hålla andan vid varje telefonsamtal från läkare, för tänk om. Just de där förbjudna tankarna som maler, maler om och om igen tills man bara vill skrika rätt ut - Tänk om...

 

Att ena sekunden känna hopp och glädje för att i nästa bara vilja gråta, låta tårarna rinna och skrika rätt ut att livet är så jävla orättvist. Skrika, gråta om vartannat. Kastas mellan hopp och förtvivlan - utan att kunna visa det utåt. Man måste stå stark intill sitt barn, se det genomgå undersökning efter undersökning, få behandling på behandling, inse att inget kommer någonsin bli sig likt igen - allt är annorlunda, för resten av livet. Fan ta den känslan!

 

Jag förstår Mamsen så väl. Så väl förstår jag henne. Tyvärr. Igår var det inte bara en massa om Syster Mys sjukdom som blommade upp utan hon har även fått nya symptom. Nya annorlunda symptom som kanske är en biverkning av alla mediciner hon äter, kanske bara "råkade" de komma samtidigt som hon började behandlas mot sin sjukdom, kanske är det en ny helt annan åkomma, förhoppningsvis en lätt sådan som hon kan få hjälp mot snarast möjligt i värsta fall något helt annat svårare, farligare, tänk om....

 

Förbannade jävla skit sjukdom! Fan ta den!

 

Om du bara visste Syster Mys hur gärna jag skulle ta alla dina åkommor, biverkningar, sjukdom och bära dem istället för dig, dem och Minis "trasiga" njure - ta all smärta och allt obehag ifrån dig, jag skulle så gärna vilja ta över allt så du slapp det om så bara för ett tag. Jag önskar så att jag kunde.

 

Syster Mys jag vill att du ska veta att du är en riktig fighter, du är grymmast i hela världen och något av en Idol för både mig, Mini, Guldlock och resten av familjen. Vår Idol. Vår fighter.

 

Jag vill också att du ska veta att jag älskar Dig till månen och tillbaka, igår idag och för alltid!

 

//Cecilia

 

 

Gårdagens Rätt

Igår var en dag i totalt kaos och ingen ordning alls så idag kommer gårdagens rätt nu och dagens senare.

 

Igår var det Mellanbus som önskade maten och då blev det helstekt fläskfile och klyftpotatis med tzatziki och grönsaker.

 

Jag marinerade fläskfilen i lite soya, olja, vitlök och peppar, brynde på den så den fick fin färg och slängde sen in den i ugnen med termometern i vid 73 grader tycker jag den är perfekt - saftig och god men helt genomsteks precis som sig bör.

 

Potatisen ringlade jag lite olja över och strödde lite timjan på innan jag slängde in den också i ugnen, lätt som en plätt.

 

Tzatziki som ju är bland det godaste som finns gjorde jag redan på dan så den fick stå och gotta till sig.

 

TZATZIKI

1 hel gurka

4-5 dl matlagnings yoghurt

3-4 vitlöksklyftor.

 

Skölj och tvätta gurkan, riv den sedan med ett rivjärn, lägg i ett durkslag och låt rinna av en eller ett par timmar, krama ur den och blanda med yoghurten och vitlöken som du pressar i. Godast blir den om man låter den stå och dra ett par timmar. Yammi!

 

 

Smaklig Måltid!

 

//Cecilia

Idag

Vissa dagar borde man bara inte gå upp ur sängen. Idag är en sån dag så Godnatt på er, hoppas morgondagen bjuder på en bättre dag...

//Cecila

Tävling!

Det är en likadan åkpåse som denna -
en Swedish Forest från The Buppa Brand
som kommer ligga i tävlingspotten!

Jag har nu varit över till min underbart duktiga granne som syr en massa - när jag var där höll hon på med ett lapptäcke till en väninnas barnbarn som just kommit till världen. Så vackert - riktigt häftigt att se någon hålla på med hantverk på det viset och göra det så fint som hon gör. Vi har äran att ha ett av hennes vackra lapptäcken här hemma hos oss då Mini fick ett då hon föddes.

 

Hur som helst så kikade hon på åkpåsen jag fått utan hål för selen - den ena hålet skar hon vara upp så var det klart, det andra skar hon också upp men det var inte sytt hela vägen så där blev det ett litet hål som hon skulle laga - hon sa att hon syr runt hela knapphålet en gång till så det inte är någon risk att stoppningen ramlar ut eller att det går sönder mer - den kommer alltså bli precis som en ny - nu känns det bra och jag tänker ha en tävling här i bloggen där någon får äran att vinna denna underbara åkpåse från The Buppa Brand. Den är helt ny men utan lappar eftersom jag ju hade tänkt använda den själv och upptäckte saknaden av hålen när jag skulle sätta fast den i vagnen.

 

Tävlingen kommer jag att anordna så fort jag fått tillbaka åkpåsen från min underbara granne. Så håll utkik!

 

//Cecilia

Det luktar fuffens..

Idag hände något som A L D R I G någonsin har hänt här hemma - Guldlock bad om att få dammsuga nedervåningen. Hon gjorde det dessutom!

 

Kan tillägga att det var faktiskt inte alls så skitigt som man kan tro när hon ber om det så nu undrar jag vad hon vill ha ut av det erbjudandet

E G E N T L I G E N för det kan väl inte bara vara så att hon ville hjälpa sin Mamma utan en baktanke? Det luktar helt enkelt lite fuffens.

 

Eller så är hon bara precis så go som hon är allt som oftast...:)

 

När Guldlock ändå var i farten hjälpte Mini till med skurhinken så nu har vi det skinande rent här hemma igen - underbara ungar!

 

//Cecilia

Dagens Rätt

Idag åt vi så enkel mat att den knappt behöver någon beskrivning men ni får det ändå eftersom ni är så gulliga. Kycklingfileer med ris, salsasås och grönsaker.

 

Kycklingfileerna putsade jag och kryddade med en blandning av svart, rose & vitpeppar sen brynde jag dem i lite smör tills att de fått fin färg och lät dem bli klara i ugnen.

 

Riset förutsätter jag att ni vet hur ni ska koka...;)

 

SALSASÅS

8 tomater

1 liten gul lök

3 vitlöksklyftor (mer om man gillar vitlök, mindre om man inte gör)

Finhackad Basilika

Lite olivolja

Peppar (finmald)

Persilja

 

Snitta och skålla tomaterna, dra av skalet. Hacka dem sen och lägg i en kastrull med lite olja, koka upp och tillsätt resten av råvarorna - löken ska vara finhackad och vitlöken pressad. Ibland brukar jag tillsätta lite vatten för att få den lite lösare, ibland lite tomatpure för att få den mastigare och ibland lite Tabasco för att få lite sting i den, smaken avgör.

 

Servera med kycklinge, riset & grönsakerna.

 

 

Smaklig Måltid!

 

//Cecilia

 

Kommentarer

Jag har fått flera mail om att det inte går att kommentera, jag ska kolla på detta under kvällen och se om jag kan lösa det..:)

//Cecilia

The Buppa Brand - Tävling?!

För ett litet tag sedan köpte jag min första The Buppa Brand produkt, eller tre var det snarare, en softshellåkpåse, en filt och en dyna. Det blev kärlek på en gång - varför har ingen kommit på softshellåkpåsen tidigare? Det måste vara världens mest geniala barntillbehör. Den är vatten och vindtät men inte fodrad så för oss som har en Bugaboo Cameleon där det inte är möjligt att ha en footsack tex. var softshellåkpåsen räddningen för blåsiga höstdagar. Smartast av allt är att Therese som designat åkpåsen och driver företaget The Buppa Brand kommit på ännu ett par geniala lösningar till sina åkpåsar - alla kan man ta av locket helt på vilket betyder inga mer problem när man går in i affärer etc eller bebis somnar ute på promenaden och man inte vill lämna den sovandes ute. Bara att ta av locket. Smart där!

 

Mini i sin vagn med The Buppa Brand dyna i.

Sen vet vi alla som har haft barn ett tag att åkpåsar är dryga, de bara glider ner och kasar runt, nope inte The Buppa Brands - de har nämligen en så fiffig grej som gummiband på baksidan som man trär över ryggstödet. Fiffigt är bara förnamnet. Att de sedan passar alla vagnar med undantag för Stokke och Bugaboo Bee är bara ett plus.

 

Hur som helst så släppte Therese årets kollektion den 15 September, hon körde då ett 24 timmars erbjudande i sin grupp på Facebook med ett väldigt förmånligt pris på just den nya kollektionen - Foxy, Swedish Forest, Black Star och White Cirkle. Jag blev genast lite kär i Swedish Forest eftersom den har mycket färg men ändå är neutral och himla snygg. Ännu en sak som gjorde att jag föll för den var att den inte är fodrad med Fleece utan med pärlsammet, jag är inte så förtjust i fleece men gillar sammet. Att den klarar kyla ner till -20 grader gjorde att vi inte tvekade utan köpte en. Mini behövde en ny åkpåse eftersom hon alltid sover middag ute i vagnen men för smidighetens skull ville vi kunna ta av locket för att slippa trä i och ur selen hela tiden varje gång.

 

Mini i sin Swedish Forest

Vi fick hem vår åkpåse men det var ett litet fel på den - ett ytte pytte litet den saknade två av hålen för selen - ett rent fabrikationsfel. Mailade Therese och fick följande svar:

 

"Du får en ny mensch! Behöver adress och mob nr IGEN :-) Behåll den andra kåmpis :-)"

 

Två dagar senare fanns den nya - med hål för selen - att hämta ut på ICA - snacka om service med stort S! Så underbart, jag blev så glad in i själen.

Tänkte att jag skulle ge den utan hål för selen till en kompis som snart ska ha barn att ha i liggdelen men de hade redan köpt en så nu funderar jag på om jag kanske ska ha en tävling där vinsten är den utan hål för sele. Men nu till mitt dilemma jag vill inte riskera att lotta ut en inte säker produkt med The Buppa Brands logga på som egentligen är en reklamation så därför har jag bestämt dejt med min goa granne som är en jävel på att sy så ska hon kika på den och se om hon kan hjälpa mig att sy dit hålen - går det så finns möjligheten att jag har en tävling om den här - vad säger ni?! Tycker ni att det vore en bra ide?

 

//Cecilia

-4,3

När termometern står på -4,3 grader när man ska upp så är det helt klart mer lockande att dra täcket över huvudet och somna om. Men icke, det var bara att slänga ner Mini i overallen och ta fram vinterjackan till Guldlock som förresten struntade i att jag tog fram den och tog på sig Softshellen i alla fall. Och mina vantar tog hon halvvägs till skolan. Så kan det gå när man inte tjatar och har sig utan tycker att Guldlock är så stor att hon borde förstå - då får man frysa.

Ja inte hon alltså utan jag och så undrar hon varför man tjatar på henne om ytterkläderna....

//Cecilia

Varför!?

Varför är godis gott? Varför är broccoli inte lika gott? Vem tusan har bestämt att broccoli är nyttigt men inte godis, åh varför kan inte broccoli vara godis?

Jag VILL ha godis!

//Cecilia

Vi behöver...

...verkligen nya kaffekoppar nu.

 

 

Tur att jag diskade den innan jag slog sönder den i alla fall.

//Cecilia

Dagens Rätt

Idag blev det nog världens mest underskattade maträtt till kvällsmat - Köttfärslimpa på begäran av Guldlock & Han Den Där. Så galet enkelt och bara för att jag kan göra det ännu lite enklare så gjorde jag klyftpotatis, morötter och körsbärstomater i ugnen till - vips å hade jag massor av tid till att leka med Mini medan resten av familjen tog sig hem från diverse ställen och maten fixade sig själv, ja bortsett från såsen då men den tog ju bara ett par minuter.

KÖTTFÄRSLIMPA á la Cecilia

500g Köttfärs - ta den du gillar bäst, själv använde jag idag blandfärs.

1 gul lök

1 msk Sambal Olek

1 ägg

4-5 msk soda vatten

Vitpeppar

Fin hacka löken eller gör som mig - kör den i matberedaren. Vispa ägget med soda vattnet, blanda i Sambaloleken (ta så mycket ni vill ha - vi tar i lite och serverar till matn på bordet också) Blanda ner löken - eller gör som mig kör ner allt i matberedaren, tillsätt köttfärsen lite i taget och sist lite vitpeppar, kör tills att allt är väl blandat. Ta upp och forma en limpa på en plåt och släng in i ugnen med lite körsbärstomater runt om. 200 grader tills att den är klar - ca 40-45 minuter.

Servera med sallad, klyftpotatis, ugnsrostade morötter och gräddsås.

 

Smaklig Måltid!

 

//Cecilia

En timmes lugn och ro

Så där ja då var den här förmiddagen till ända också - vi spenderade den med att vända upp och ner på Öpna Förskolan Mini och jag.

 

Mini körde som vanligt sin one mans show, in i dockvrån med polarna, upp på spisen och dansa ett litet slag - in i kuddrummet och köra slut på 5 åringarna för att sen däcka i mitt knä på samlingen - nu sover hon och jag vilar mig. Bästa stunden på hela dagen - en timmes tystnad, en timme utan att passa på vår lilla vilde, en timme att hinna pissa och äta något innan Mini vaknar och Guldlock kommer hem från skolan.

 

En timmes lugn och ro. En timme att bara vara jag.

 

//Cecilia

Dagens Rätt

Jag vet inte hur många gånger jag har hört Mammor (ja, oftast faktiskt) beklaga sig över att det är så ofantligt jobbigt och svårt att laga mat till sina små. Att burkar är det bästa alternativet eftersom man inte kan äta vid ett visst klockslag eller att barnen inte kan äta än det ena än det andra.

 

Bullshit säger jag - det är lätt som en plätt!

 

Barn kan äta precis samma saker som oss vuxna - med undantag för barn under ett år som inte bör äta vissa saker, vilka har livsmedelsverket en fullständig lista för samt barn med allergier men det är faktiskt inte svårare än att man baar utesluter just det man är allergisk mot eller det som det lilla barnet inte bör äta.

 

Men saltet då?! Ja, det är inte saltet i råvarorna som är det farliga har jag fått lära mig utan det man tillsätter själv - strunta i att salta maten på spisen och ställ fram saltkaert på bordet så är problemet löst.

 

Vi äter alltid 17.oo hemma hos oss - passar bra för oss alla, vi får en stund tillsammans och alal vet att varje dag serveras kvällsmaten 17.oo - det är inte svårare än vad man gör det, jag lovar!

 

Så nu är min plan att ha dagens recept - jag är inte kok eller kokerska utan gillar bara det här med matlagning och lagar det mesta från grunden - nej, jag stoppar inte min egen korv och kärnar mitt eget smör men jag blandar heller inte ihop en påse pulver och kallar det för potatismos. All mat jag presenterar här äter vi hela familjen, man äter helt enkelt vad som serveras här hemma hos oss, recepten är beräknade för vår familj på 6 personer (eller 8 om man inte har två tonårskillar, kanske 4 om man bara har två tonårstjejer...).

 

Har Du eller någon i Din familj allergier och vill göra något av de recept som jag lägger upp ber jag Dig att kontrollera innehåller själv och byta ut mot lämpliga råvaror.

 

Dagens Rätt blir idag Korvstroganoff med ris & rotsaker.

 

1 Falukorvs ring

1 purjolök

2 morötter

1 paprika i varfri kulör

1 palsternacka

7,5 dl matlagningsgrädde

Persilja

Peppar

Tomatpure

Grädde

 

Strimla falukorven och bryn den medan du hackar de andra grönsakerna. Blanda tomatpure (efter smak men ca 4-5 msk) med grädde och peppar. Lägg i korven i en kastrull, tillsätt grönsakerna och häll på gräddblandningen låt koka upp och puttra en liten stund - tillsätt hackad persilja (eller oregano, eller basilika om du vill variera dig) på slutet och servera med ris & grönsaker. Ställ fram saltet så kan den som vill ha extra salt ta det...:)

 

 

Smaklig Måltid!

 

//Cecilia

 

<a href="http://www.bloglovin.com/blog/4100264/?claim=xq5u89s3egd">Följ min blogg med Bloglovin</a>

This is Me and My family

Jag är som de flesta andra, tvåbent, huvudet uppåt och fötterna nedåt. Varken mer eller mindre - eller snarare mer än mindre kanske förresten. Men, men det är mitt livsprojekt att få bort valkar, celluliter och överflödigt fett så jag har inte så himla bråttom - hellre att när det har lämnat mig aldrig mer kommer tillbaka än att det bara försvinner för en kvart eller så.

Jag hör helt enkelt inte till de lyckligt lottade som kan äta vad som utan att det syns - men jag hör helt klart till de lyckligt lottade på andra plan i livet. Jag har världens underbaraste döttrar - Mini som är det bästa misstag vi gjort - det blev ett hoppsan och aldrig har vi väl varit lyckligare över det. Mini är en bestämd liten fröken på snart 15 månader som älskar att klättra, dansa och hitta på tok. Att hänga med syrran, Guldlock är också väldigt skoj.

Guldlock är om möjligt ännu envisare än Mini och just nu i värsta preeteen åldern någonsin, snart 9 år och tror inte bara att världen kretsar kring henne utan även att hon kan styra den - tänk om det ändå hade varit så väl..

...hon älskar också att dansa men på första plats på hennes älskalista ligger nog ponnyn Zita, skolan gillar hon inte alls just nu men hade de bara fått lite mer läxor hade den varit okej tycker hon, undrar just om hon säger det samma om en fyra, fem år. Hon är en jävel på att blinka med sina blå och få precis vad hon vill också - den egenskapen ska man inte underskatta.

 

Mellanbus är min bonusson, han är snart 13 år och i värsta tonårsrevolten - hela världen kretsar kring honom, tror han och det han inte kan styra vilket ju faktiskt inte är så himla mycket i det stora hela försöker han med charm att erövra. Att skejta och spela dator är livet, när inte mobilen sitter som fastklistrad i näven på honom - hur många SMS kan man skicka på en dag egentligen!?

Den förlorade är snart 17 år, sambons äldste son och en ganska redig tonåring som har koll på läget - i alla all om man frågar honom. Han bor här hemma men vi ser inte till honom så ofta, det är skola, plugg och ännu mera skola - aldrig har han pluggat så mycket som han gör sedan han började på gymnasiet - skola och plugg är enligt min egen vetenskapligaundersökning synonymer för kompisar, tjejer, lan och fester - to bad att jag inte är så gammal att jag inte minns hur det var att vara 17 år..

Sen har vi han den där som nästan alltid glömmer att ta med soppåsen ut, som skämmer bort Mini, Guldlock, Mellanbus och den förlorade, som glömmer min födelsedag och som man måste påminna att ringa sin Mamma och gratulera på hennes födelsedag - mitt livs kärlek, helt klart. Fast det där med soppåsarna kan bli rätt jobbigt ibland...

Det är jag och min familj - det är kring dessa underbara människor min vardag kretsar - det är om oss ni kommer få höra både det ena och andra om.

//Cecilia

Det tar sig...

...sakta men säkert börjar min blogg likna något jag gillar - något jag kan stå för - snart så är den förhoppningsvis i full gång, väldigt snart!

 

//Cecilia

Nu - äntligen!

Nu - äntligen har jag fått tummen ur och ska sätta fart med bloggandet igen - men nu har jag en plan, en plan med mitt bloggande.

 

Jag är nog världens rastlösaste person och just det sätter käppar i hjulet för mitt bloggande - jag tröttnar på designen, börjar göra om och sen tröttnar jag på att göra om den och well då tröttnar jag på att blogga och skiter i det fast jag helst av allt inget hellre vill.

 

Att blogga är för mig en fristad, någonstans där jag kan få utlopp för allt inom mig, ett lugn i vardagsstressen - vardagsstressen där jag älskar, gråter, glömmer, stressar, skrattar och ler - den kaotiska vardagen som mamma, sambo, bonusmamma och mig själv som vänder upp och ner på en sekund, som tar en annan väg än jag tänkt eller glänser med ett ljusrosa skimmer över hela mig och min familj.

 

Jag är trött på att höra att det är svårt att laga mat till små barn, att hundar ska ha samma rättigheter som människor, att barn far illa och vuxna ser på - jag älskar naturen, mina barn, att se någon bli lycklig - jag vänder ut och in på allt och inget för att få ihop alla lösa trådar som hänger fritt i vårt samhälle - helst av allt skulle jag vilja ta Dig i mina armar och säga att Du duger som du är, Du är vacker, Du är smart, Du är bäst på att vara Du - det är inte dåligt det inte, det är jävligt bra det!

 

Näst efter det skulle jag vilja sabotera vartenda vapen, var enda tanke om krig och övergrepp och låta alla få leva i harmoni med varandra, utan rädsla och förtryck - det skulle jag vilja, kanske förresten mer än något annat, är ni med på min resa eller?!

 

Den börjar här å nu.  

//Cecilia